Sen jag slutade ha ett jobb att gå till varje dag har jag observerat hur mycket det är som inte blir gjort. men också hur mycket som faktiskt blir gjort. Det som blir gjort hänger samman med väl etablerade vanor. En gång i världen la jag alla kuvert med räkningar på hög oöppnade tills lönen hade kommit och det var dags att betala. Problemet var ju bara att det kunde dölja sig viktiga meddelanden i kuverten som jag missade. Min räddning blev internetbankerna. Nu lägger jag in alla fakturor så snart de kommer, för jag trivs med att veta att jag har koll. Och missar inga meddelanden. Det här är ett exempel där tekniken har hjälpt mig att skapa en god vana. Men nyligen har jag märkt att samma teknik gör det lite för enkelt att köpa böcker.

jag har en annan vana, och det är att läsa tidningen på morgonen och dras då till artiklar om böcker. Intresserar böckerna mig går jag direkt till datorn och beställer dem. Enda problemet är att min gamla vana, att läsa en stund på kvällen innan jag somnar inte räcker till för att läsa alla de här böckerna som verkligen intresserar mig. Dags att skapa en ny vana. En är att skapa en vana att läsa under en bestämd tid på dagen. En annan är att ge mig en belöning. Belöningen är att blogga om vad jag läser och se läsarnas reaktioner. För belöningar är något vi behöver för att välja ”rätt” i djungeln av aktiviteter som lockar. Det förstod jag på ett djupare plan igår kväll när jag började läsa ”Dansa på deadline – uppskjutandets psykologi.

Alla vill vi att något nytt och spännande ska hända, men om vi gör samma saker och tänker samma tankar så förblir det mesta vid det gamla. En vän och kollega som tyvärr inte finns längre, brukade alltid säga: Varför inte tvärt om? En forskare talade idag på radio om hur vi alla, oberoende av begåvning och utbildning, använder fakta till att bevisa det vi själva tror på och avfärdar det som inte stämmer överens med våra föreställningar.

Vi behöver skakas om, hitta ett sätt att tänka nytt – det behöver inte vara unikt, det behöver bara vara nytt för just dig, men du kan behöva hjälp på traven. Sådana möjligheter ges av TED (www.ted.com och Stockholmsfilialen www.tedxstockholm.com). Männniskor som har idéer värda att sprida får chansen att nå en miljonpublik genom att följa ett enkelt format. Varje talare har 18 minuter på sig att föra fram sitt budskap inför en intresserad publik. Det ges tillfälle till mingel. Och de flesta föredragen spelas in och är tillgängliga gratis på nätet.

Att delta i ett sådant event är att hjälpa sin hjärna att tänka i nya banor, att se nya möjligheter och ifrågasätta gamla ”sanningar”. Vid dagens TEDxStockholm växlade ämnena från korruption till en plädering för livet på landet i Internets tidevarv.

Härom dagen fick jag en fantastiskt skön ansiktsbehandling som ledde till djupavslappning. Djupavslappning minskar stresshormonerna i blodet och ökar må-bra-hormonerna. Den här avslappningen var totalt omöjlig att uppnå under de år som föregick min höftoperation i somras. Jag kände inte mycket smärta, och jag åt ingen smärtmedicin, men jag haltade och var stel. Jag arbetade  mycket och reste mycket, och jag hade roligt på jobbet. Men jag hade stora sömnproblem och kunde inte slappna av, jag kände som att jag hade ett ”snurrhjul” som ständigt snurrade och höll stressen igång trots att jag inte tyckte att jag stressade särskilt mycket. Och varje gång jag gick på en behandling i syfte att nå avslappning blev resultatet detsamma. Jag fick så ont att jag inte kunde ligga stilla. Jag hade alltså tryckt ner smärtan genom muskelspänningar. Att slappna av blev det samma som att be om smärta. Det fungerade inte.

Vad jag vill säga är att det är svårt att mäta smärta objektivt. Jag hade inte ont medvetet. Men den undertryckta smärtan påverkade min kropp genom ständiga muskelspänningar och kronisk stress som var helt oberoende av vad jag ägnade mig åt. Det är givet att en sådan situation tar kraft. Nu var jag i väldigt bra kondition i övrigt, tränade vattengymnastik (som var det enda jag kunde) flera gånger i veckan och cyklade, så jag klarade både sömnlöshet och ett tufft jobb eftersom jag hade roligt.

Det räcker alltså inte att bedöma hur ont du har, du behöver också hitta sätt att mäta din stressnivå. Min läkare föreslog KBT när jag talade om sömnproblem. I verkligheten var sömnproblemen relaterade till undertryckt smärta och kronisk stress.

Här tänkte jag skriva om vad som är på gång i vår verksamhet.